Jaha ja

Midjemått idag 114 cm. Så ni vet :-/

Livslång kärlek

Det här är kärlek, och det är väl så det ska vara, "i nöd och lust tills döden skiljer oss åt".

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article18747426.ab

En bild säger mer än 1000 ord......

<a href='http://www.bmitest.se' title='bmi'><img src='http://www.bmitest.se/bmi/?bmi=40,5' border='0' /></a>

De fem saker människor ångrar mest på dödsbädden

Jag snubblade över den här länken på en väns fb-sida. Det behövs inte så mycket förklaringar. Läs den bara:
http://hyllat.se/de-fem-saker-manniskor-angrar-mest-pa-dodsbadden/

Tänk sen efter. En gång, två gånger.......

Kram <3 p="">

Penicillin, pasta och pengar

Ja, det var gårdagen i stora drag ;-)

Ringde min VC så fort de öppnade för att få en tid. Tydligen hade de gjort om systemet så nu hade de istället drop in mellan 9.30-11.30. 

Först köa för att träffa en sköterska som skulle göra en första bedömning om ens problem var allvarliga nog att behöva träffa läkaren för, och efter det vänta på läkare för att undersökas av honom. 

Till lab för nya otäcka halsprover (och jag kan fan inte rå för att jag hulkar som ett småbarn när de grötar runt med de där pinnarna i halsen.)

Vänta på provsvar och på läkaren igen, och såklart var det halsfluss igen. Proverna de tog nu var mer utförliga än förra gången och ska kunna tala om vilken stam streptokockerna tillhör. De var ju lite fundersamma eftersom det är tredje gången de behandlar mot halsfluss nu på 6 ve.

Iaf, nytt recept på antibiotika blev det o h det hämtades ut direkt. 

En tur till Brödet och Fiskarna  resulterade i skitsnygga jeans till lillstrumpa, mumintights som ev ska säljas och en jättefin Legobåt fr -82 i originalkartong med beskrivning i jättefint skick. Sälja el behålla, vi får se ;-)

Slank in på Burger King och köpte med varsin King of the Day till lunch. 25:- för en sjysst burgare :-)

Och så var det ju räkningarna då. Vet fan inte hur vi ska komma ikapp. Är det typ 20.000:- som saknas till månadsslutet? Är liksom inte så många dagar kvar och det känns jävligt akut :-(

Hur många månader till klarar vi innan nåt hamnar hos KF?

Måste ha in de där 20tkr vi backar på varje månad så vi kommer ikapp. 

Hur hur?

Har hur mycket saker som helst att sälja,men  just nu har jag liksom fastnat. Jag lägger knappt ut annonser längre. Har blivit för slapp. Måste ta tag i det. Måste!

Resten av dagen innehöll simskola för barnen och pasta med skinksås till middag. Vi vuxna åt även en kryddstark grönsaksröra med broccoli, champinjoner, lök och purjolök till. Supergott :-)

Däckade totalt i sängen redan vid niotiden, och idag är det en ny dag med skinande sol :-)

Ja tamejfan

Såklart, S Å K L A R T, vaknade jag i natt med den där trånga känslan i halsen. Helt uppsvullen och det känns som att jag har svalt taggtråd. 

Halsfluss igen, som att förra omgången inte var nog :-(

Lillstrumpa hade dessutom sovit oroligt hela natten, vaknat till flera gånger och sa att hon hade ont i magen. Vid fem i morse fick hon diarré och hann inte till toa. Rev ur sängkläderna och hjälpte henne med tvätt och nya kläder och sen stapplade vi ner i lekrummet och bäddade ner oss där. Försökte dricka varmt med det funkade inte alls.

Efter en timme kommer sonen ner, och rusar in på toa. Kul, två sjuka ungar och en sjuk mamma, och i morgonen är först lillstrumpa bjuden på kalas och efter det skulle ju sonen ha sitt kalas. Vi får avvakta och se vad som händer under dagen.

Sjukt (haha) skoj det här 😳👎

Dagens frukost blev de vanliga tabletterna och rödbets/vinbärsjuice. Supergoda :-)

Trött, tröttare, tröttast.

Fattar verkligen inte. Det är som att kroppen liksom gett upp. Jag är trött hela tiden. Orkar knappt upp för trappan till övervåningen. Flåsar som en hund och har ont i knäna.

Halsflussen som däckade mig totalt i början på februari och sedan övergick till lunginflammation är på väg tillbaka.

Håller tummar och tår att jag klarar mig över helgen iaf eftersom sonen har sitt första kompiskalas på det lokala leklandet på söndag. Vore så sjukt trist om vi måste ställa in det.

På tal om sjukdomar har vi varit sjuka i omgångar sedan mitten på januari. Först var alla däckade av kraftig influensaliknande förkylning och efter det fick vi influensa på riktigt :-(

Sedan hann vi knappt bli friska innan kräksjukan gjorde att jag och sambon blev liggandes utslagna i två dygn. Ta i trä, men ungarna skötte sig exemplariskt under den tiden :-)

Ja, efter det så kom min halsfluss och efter några dagar hade dottern också fått det. Antibiotika för oss bägge, och hon blev tack och lov frisk efter en kur medans jag fick äta dubbel kur och ändå fick lunginflammation och astmatisk bronkit efteråt. Andningshjälp på VC, tack för att det finns, blev en liten räddare. 

Efter en vecka med nästan frisk familj känner jag alltså av halsen igen. Bläää!!

Antar att det inte är så konstigt att kroppen liksom gett upp. Det finns väl ingen energi kvar till mer än det allra nödvändigaste.

Ska försöka ta med mig familjen ut på korta promenader på dagarna så jag iaf får lite frisk luft.

Nu sitter jag däckad i soffan och barnen kikar på SpaceChimps. Kanske inte på min tio-i-topp-lista men ganska kul ändå. 

I morgon väntar kalasfix, skaffa present till kalaset dottern ska på (också på söndag) och lägga ut lite auktioner på Tradera och annonser på FB. 

Måååånga kronor saknas till månadens räkningar, som vanligt :-(

Så är det, och ibland känns tillvaron mer än lovligt jobbig. 

Haha, ibland måste man se det positivt ändå ;-)

And here we go again

Tänk att det är SÅÅ lätt att hamna utanför vägen, och så ofantligt svårt att ta sig upp igen när man väl halkat.
Jag skrev sist att jag "provsmakat" godis, och efter det satte ett helt sjukt sug igång. På riktigt så var det som ett galet beroende. Det riktigt sög i kroppen.
Helt stört!
Japp, ni fattar. Jag rasade tillbaka och väger idag 107,7 kilo. Några kilon upp alltså, men gudskelov inte alls lika mycket som jag hade gått ner.

Så lätt att liksom släppa taget, och när så himla mycket annat i mitt liv rasade samtidigt så orkade jag inte kämpa mot just ätbeteendet, utan fick hålla nästan ovanför vattnet av andra skäl.

Insåg tex att jag är helt ensam när det gäller att ta hand om pappa, för trots att allt kört ihop sig och jag också skulle behövt stöd av familjen så var det ingen annan som orkade. Jag hade stora dottern och hennes missbruk, pappa och hans vård, lilla sonens utredning på Bup ang adhd och autism och den ständiga kampen med ekonomin, min viktmiskning som är nödvändig så att jag få opereras (för att slippa hotet från Brca1), tjafs med försäkringsbolag mm........

Lätt av alla de andra att bara låta bli att bry sig, men fan vad de "skrek högt" när han har hamnat på sjukhus. Då var det prat om stämningar, tidningar och gud vet vad. Allt vi kom överrens om ang pappa gällde inte när det väl var viktigt.

Skit samma, nu vet jag var jag har dem och jag har knappt pratat med mina syskon på tre månader.

Resten av livet jävlas fortfarande men jag håller på att reda ut det igen.

Babysteps...............